Björnmöte på bibblan
Pinglor!
Jag har fått en förfrågan som jag mottagit med skräckblandad förtjusning: att vara moderator för ett författarsamtal mellan biskop Esbjörn Hagberg och – (vänta på det… )- Björn Ranelid!
Det är ju väldigt smickrande. Men att försöka styra Björn Ranelid – går det? Och jag misstänker också att detta evenemang kan locka en stor publik. Kort sagt: Jag blir nervös! Nu behöver jag råd från er! Klarar jag detta, och vad tycker ni om Björn Ranelid? Nån av er som läst hans böcker? Nån ni rekommenderar särskilt?
Klart du ska göra det! Du hade vill inte blivit tillfrågad om du inte ansågs kunna leda detta samtal. Men visst! Han har en fantastisk svada, Ranelid. Jag är ju lite svag för honom och har lyssnat på honom flera gånger. Första gången var på Heidrunns café i Fensbol. Fascinerande men kan bli lite mycket ibland också.
För många år sedan hade jag en riktig Ranelid-period och slukade flera böcker bl.a. “Mästaren”, “Synden”, “Mitt namn ska vara Stig Dager man” och “Tusen kvinnor och en sorg”. Sedan blev jag liksom lite mätt. Har därför inte läst något av hans senare verk. Favoriten var nog “Synden”.
Ranelid var ju även med på “Stjärnorna på slottet” och där han var väldigt öppen om sitt liv och om fejden med bl.a. Linda Skugge och andra journalister. Mycket sevärt!
Go for it girl!!! Klart du fixar det.
Ser redan fram emot inlägget författat av någon annan i Pocketpingelmaffian. 🙂
Hej – PP är på G och superheta! ;-P
Jag tror att Esbjörn kommer att vara lättare att styra än Björn. Men det är klart att du fixar det.
Oii, så spännande! Klart du klarar det! har tyvärr inte läst Ranelids böcker…
När är det??
Det kommer du att göra strålande. Har tyvärr inte läst en hel bok av Ranelid. Han faller mig inte riktigt i smaken. Men jag har ju hört att han ska vara väldigt ödmjuk, så jag tror att du kan hålla honom i tyglarna utan problem.
Du klarar det galant! Jag har inte heller läst Ranelid, men är lite sugen. Kanske ska börja med “Synden”. Inget för Pocketpinglorna?
Vad roligt, Hedvig! Jag har läst “Tusen kvinnor och en sorg” och tyckte jättemycket om den! Såg honom också i “Stjärnorna på slottet” och fick en ny bild av honom, som mer ödmjuk och kanske lite orättvist missförstådd…