Gösta Berling i Berättarladan
Äntligen stod prästen i Berättarladan!
Igen! För det är ju inte första gången de sätter upp Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.
Vi värmlänningar kan skatta oss lyckliga som har Västanås Berättarladan inpå knutarna. En av sommarens höjdpunkter brukar vara att se årets uppsättning av Västanåteatern och efter ett flertal föreställningar så vet jag nu vad man har att vänta sig när man bänkar sig i denna lada vid Frykens strand. Fantastiska färger, vackra dräkter, finurliga scenlösningar och strålande skådespel allt åtföljt av medryckande musik i tretaktens polska. Och så Jacob Hultkrantz Hansson förstås som i flera år nu fått bära upp huvudrollerna i Västanås uppsättningar. Hans tolkning av den avsatta försupne prästen Gösta Berling är lika medryckande som många av hans tidigare roller.
Kvällens stämning förhöjdes av den varma, något tryckande, sommarkvällen. Det var 27 grader ute på kvällen! Vilken urladdning! Svetten stänkte av skådespelarna när de snurrade runt på scenen och vi i publiken drogs med i alla dramatiska vändningar i pjäsen. Det är ju inte bara Jacob Hultkrantz som briljerar utan även de kvinnliga rollfigurerna Anna Stjärnhök, Marianne Sinclair och Elisabeth Dohna är även de riktigt bra.
Efter att ha sett ett flertal förställningar av Västanå, som alltid är trogna sin form, så kan det hända att man blivit lite “avtrubbad” och det var därför så härligt att höra sällskapet som satt bakom mig igår, och som uppenbarligen var där för första gången (ditresta från Göteborg!), vara alldeles hänförda över farten, färgerna och de snillrika scenlösningarna. När dammen brister och vattnet forsar framöver bygden så gled en böljande tygduk nerför publikauditoriet, över våra huvuden, och jag hörde hur de liksom kippade efter andan bakom mig. Så ska teater vara!
Gösta Berlings saga är min Selma-favorit så jag ska absolut ta en tur till berättarladan!
Kanske jag också! Såg den för flera år sen där, och det var magiskt redan då.
Kan bara instämma i att det var en magisk kväll! Som det brukar vara!!
Nu vill vi se Jerusalem i Berättarladan!! eller hur?!
Åååh, jag ska boka biljetter nu! Längden känns lite avskräckande, men jag förstår att det är värt det.
Jerusalem tror jag faktiskt skulle vara svårt att sätta upp eftersom den är så episk, tyvärr. Har sett kejsaren av Portigallien, Bannlyst och En herrgårdssägen och alla var SÅ bra. Jag grät! (det är inte ofta man gör det på teater)
men det konstiga med Gösta Berling är, att fast jag läst och älskat boken, kan jag för mitt liv inte komma ihåg handlingen!
Har sett den nu och måste tyvärr erkänna att jag blev besviken. För lång, för mycket dans (denna ständiga polska!), för mycket talkör och allt var så fragmentariskt och ytligt, gick aldrig på djupet.
En fest för ögat – javisst! Men det grep aldrig tag i hjärtat som Västanås andra Selma-föreställningar har gjort. Tror det är ganska svårt att göra gripande teater av Gösta Berlings saga. Den innehåller för många karaktärer, för många berättelser i en.
Kort sagt – boken är bättre!