En ny kvinnlig fantasyhjälte i unik magisk värld

Efter Harry Potter, Hungerspelen, Divergent och Cirkeln – nu har en ny kvinnlig fantasyhjälte gjort entré i svensk översättning. Det är den amerikanska författaren Leigh Bardugo som skapat Grischa-triologin där den första boken “I ljusets makt” har översatts till svensk och kommit ut i storpocketformat (förlaget Gilla böcker). Och det är en fantastisk ny magisk värld att träda in i som inte liknar någon annan – och en kittlande spänning i klass med Hungerspelen men med i mitt tycke mer välskriven. Jag längtar redan efter del två “Stormen öga” som kommer ut på svenska i september.

I ljusets öga utspelar sig i en förhistorisk värld med ryska influenser befolkad av bönder, krigare, kartritare, grishor (magiker), kungar och hertigar. Huvudpersonen är Alina Starkov en föräldralös flicka i landet Ravka, som växer upp hos en fosterfamilj tillsammans med den föräldralösa pojken Mal. De tyr sig till varandra. Varje år testas alla barn i riket för att se om de har magiska förmågor, vilken en liten del av befolkningen föds med. Elina lyckas omedvetet undertrycka sin kraft eftersom hon inte vill skiljas från Mal. Men när han hotas till livet under en militär expedition kan hon inte hålla tillbaka sin kraft. Magikerna kallas grishor och tjänstgör hos kungen – deras ledare kallas “Skuggmästaren”. Nu för de Alina till sitt högkvarter där hon som alla andra grishor ska få utbildning i magi och stridskonst. Hon har undertryckt sin förmåga så länge att hon inte tror att hon är speciell och gör motstånd. Hon är ju ingen särskild… Men det visar sig att hon är mycket speciell – nämligen en Solbärare. Tillsammans med Skuggmästaren kan hon rädda världen från krig och fasor.

Det jag gillar med boken är att det delvis är en helt ny fantasyvärld som vi inte har sett förut. Det är inga orcher, gnomer och alfer – och inga nekromantiker eller örtkännare. Magikerna, eller grishorna som de kallas, är indelade i tre grupper: Korporalki (med hjärtskärare och helare), Eterealki (stormare, infernister och flodmakare) och Materialki (duraster och alkemister). Här finns också Annars finns det paralleller med andra fantasyromaner när det gäller indelningen i magiska specialområden eller elevhem. Men det är ingen krånglig invecklad fantasyvärld där man måste bläddra tillbaka för att komma ihåg namn på olika personer eller världar – utan enkelt, välskrivet, spännande och nyskapande.

Alina är en cool kvinnlig hjälte som inte räds att ge uttryck för sin mening eller gå sin egen väg. Samtidigt finns det en del klassiska prinsess-sagoinslag, med fina klänningar och de så kallade skulptörerna som på magisk väg förbättrar ens utseende. Där finns också en del romantik och kärlek förstås. Men bokens hjältinna är ändå en tuff, stark och självständig karaktär som tar makten över sin egen kraft. I slutet av boken förstår man att det är svårt att skiljas från den makt som kraften innebär och att gränsen mellan gott och ont är hårfin.

Den andra delen i Grisha-trilogin kommer ut i svensk översättning i september och den sista delen “Ur askan” kommer våren 2016.

Boken får fyra av fem pinglor av mig.

Fotnot: Författaren har en mycket bra hemsida med kartor ur böckernas fantasy-värld och recept på maten som de äter.