Mustig och fasansfull 1700-talsskildring

Här sitter vi i höstrusket hos Kia och pratar om 1793 av Niklas Natt och Dag (Forum).

Vilken research han har gjort och vilken morbid fantasi han har. Alla detaljer och intressanta personer han presenterar i denna bok. Vi fascineras och förfasas om vart annat. ”Extremt välskriven, förstår inte hur man är ställd i sitt huvud när man kan få ur sig en sådan berättelse. Imponerande.” säger Pia på Skype från Australien.

Boken består av fyra delar där berättarperspektiven växlar och allt vävs ihop skickligt på slutet. Det är en mordhistoria och även om det är otäckt nog, så är det bakgrundsskildringen av ett skitigt och obarmhärtigt Stockholm som gör mest intryck. Offentliga avrättningar, träck och smuts och våld och elände. Själva mordet är så utstuderat groteskt att just det kapitlet var svårt att läsa. Hedvig d.ä var tvungen att lägga ifrån sig boken en stund och Hedvig d.y hoppade helt sonika över några sidor.

1793Men vi är alla överens om att boken är välskriven, målande och den lämnar ingen oberörd. Det är fantastiska personporträtt som vi får ta del av och det kommer att dröja länge innan vi glömmer Winge, med hans skrällande tuberkoloshosta, Anna-Stina och hennes förfärliga tillvaro i Spinnhuset, eller den enarmade Cardell och hans nyväckta rättspatos. Det är bara några av de många karaktärerna vi möter. Även de mustiga och fasansfulla miljöskildringarna kommer att dröja sig kvar på näthinnan länge. Det är filmiskt beskrivet men vi konstaterar att historien nog är alldeles för hemsk att filmatiseras på riktigt.

1793 fyller oss med en oerhörd tacksamhet över att vi lever i den tid vi lever i här och nu i Sverige där ett mänskligt liv fortfarande betyder något. Är det kanske något författaren vill varna oss för? Håller vi på att tappa känslan för vad ett människoliv är värt? Tankarna går till både omvärlden och till dagens Sverige där det de senaste åren tycks ha blivit allt mer ok att offentligt uttrycka åsikter om människors värde beroende på hudfärg eller härkomst och där papperslösa börjar bli en grupp som vi bara tycks ha accepterat.

För första gången på länge är vi alla överens om bokens betyg. 2017 års deckardebut får fem pinglor av oss!

 

 

Hedvig B

1 kommentar

  1. avatar
    Kristina 2018-11-07 at 10:45

    Boken var målande beskriven och man riktigt såg gamla Stockholm framför sig. Jag brukar vara en snabb läsare men inte den här gången, boken krävde sin tid och uppmärksamhet. Topp betyg till Natt och Dag 👍

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *