Författaren Alex Schulman

Provokatören, festprissen, bloggaren, kändisungen, familjefadern, poddaren, kulturmannen… Alex Schulmans titlar har varit många under de drygt tio år han varit (över-)aktiv på den svenska mediescenen.

Jovisst är en författar om en kan få till den där rätta handen-under-hakan- författar-posen...

Jovisst är en författar om en kan få till den där rätta handen-under-hakan- författar-posen…

Jag har aldrig varit ett varken stort eller hängivet fan men den här snubben har varit svår att undvika genom sina, ofta kontroversiella, uttalanden eller utspel. Jag har uppfattat honom som en störig jävel som desperat vänt kroppen ut och in för lite uppmärksamhet. En sån där person som jag oreflekterat avfärdat som ett identitetslöst fladder utan något som helst djup. Ja lite så…

Men som den bokmal jag ändå utger mig för att vara, har jag ju inte kunnat undgå att hans böcker toppat listorna och fått bra recensioner i de erkänt fina litterära kretsarna. Så jag bestämde mig för att ge killen en chans med Skynda att älska och Glöm mig.

I böckerna porträtteras föräldrarna, den äldre pappan, medieprofilen Allan Schulman och karriäristmamman Lisette Schulman, dotter till Sven Stolpe. Dessutom ger dom en bakgrund och förklaring till vem den där störige jäveln, Alex Schulman är.

Uppväxten i en turbulent familj med missbruk och tveksamma definitioner av vad kärlek egentligen är, har antagligen format honom och helt plötsligt faller alla dom där titlarna liksom på plats.

Har en inte givits något utrymme som barn är det klart att det är en massa som måste levas ut. Har en spelat charader och låtsats hela sitt liv är det klart att en blir urbra på att spela Allan. Och har en burit på så mycket ångest och hemligheter så länge en kan minnas så är det klart att en kommer att explodera om en inte hittar sätt att processa det på och gå vidare.

Författaren Schulman tycks ha fått utlopp för sin frustration i sitt skrivande men samtidigt upplever jag böckerna som både en kärleksförklaring och uppgörelse med föräldrarna. Som om den lilla livrädda killen slutligen kunnat sluta fred med sitt förflutna.

Skrivstil
Jag uppskattade verkligen båda dessa böcker, långt mycket mer än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Dom är inte bara välskrivna och trovärdiga utan kanske viktigast av allt, dom är en påminnelse om att människor kan vara så mycket mer än vad vi uppfattar vid en första anblick. Å är det något vi vill ha sagt så är det viktigt att det blir gjort innan det är för sent.

Betyg:
4 revansch-iga pinglor av 5 möjliga

bok1bok2

 

 

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. Mia D skriver:

    Hmmm… Kanske värt att ge mannen en andra chans alltså?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.