Ingen sommar utan deckare

Sommaren och semestern är min bästa läsperiod på året och jag gillar att blanda romaner med flera deckare och lite fantasy. Nu läser jag paret Ahndorils alias Lars Keplers nya; Paganinikontraktet, men har bara börjat. Tidigare i sommar har jag plöjt igenom Michael Connellys nya, Gatans lag och Anna Jansson, som är en en ny författare för mig, och boken Inte ens det förflutna.

 Jag har läst det mesta av Michael Connelly och han den enda utomeuropeiska deckarförfattare som går in på min tio-i-topplista.  Jag gillar språket, tempot och att det aldrig blir förutsägbart. I de flesta böckerna är det  polisen Harry Bosch som löser mordfallen – men Connelly har även skrivit andra kriminalromaner, till exempel Poeten och Blodspår som är mycket bra. I förra boken lanserade han en ny huvudperson i Lagens Limo, den smarta och snabbtänkta försvaradvokaten Mickey Haller som har baksätet på sin Limo som arbetsrum. I Gatans lag låter han Harry Bosch och Mickey Haller mötas efter mordet på en advokat. Historien speglas huvudsakligen genom Mickey Hallers ögon och det är intressant att se hur han uppfattar Bosch. Det blir en spännande jakt på mördaren – där också Haller känner sig jagad och hotad. Och vem är mördaren? Är det till och med så att hans egen klient har något med saken att göra? Man får lära sig mycket om hur det amerikanska rättsystemet fungerar och hur juristerna arbetar, utan att det någonsin blir tråkigt. Gatans lag är en snygg och bra deckare och slutet bjuder på en överraskning, som inte har med mördaren att göra.

Jag fick Anna Janssons bok i fördelsedagspresent i december förra året, men den har blivit liggande. Kanske för att jag inte läst något av henne tidigare. Polisen Maria Wern ska vittna mot en läskig maffiatyp som hotar henne och hennes barn. Fram till rättegången åker hon under antaget namn  till Gotska Sandön tillsammans med sex andra kvinnor på en  hitta-dig-själv- och lev nära naturen-kurs. Naturligtvis blåser en storm upp och de blir isolerade på ön. En efter en mördas kvinnorna som nio små negerpojkar. Jag tycker tyvärr att historien är alldeles för osannolik och kvinnorna som skildras känns inte heller verklighetstrogna. De är schablonbilder av olika extrema typer och de beter sig på väldigt märkligt sätt – antagligen för att det ska bli en bra histora. Jag är inte heller speciellt förtjust i språket som känns lite taffligt. Ingen njutbar läsupplevelse, men ett okej tidsfördriv.

Katarina L

1 kommentar

  1. avatar
    Karin H 2010-07-30 at 11:25

    Jag har också läst mycket Connelly och jag gillar också hans böcker. Det jag tycker är jobbigt är att jag har så svårt att hålla reda på titlarna, jag kommer aldrig ihåg vilka jag har läst! Men så är det med många deckare tycker jag, titlarna är alltid så luddiga liksom.

    Anna Jansson läste jag för första gången i våras, då ”Främmande fågel”. Den handlade om fågelinfluensan och jag tyckte precis som du att den kändes rätt osannolik. Helt OK att slå ihjäl en eftermiddag med, men jag kommer nog inte att att köpa några fler böcker av henne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *