Ett litet axplock från bokmässan

Tåg 06.03 från Karlstad. Framme i Göteborg strax efter nio. Mingel, monterkikande, författarspanande, bokbläddrande och seminariebesökande hela dagen. Tåg 19.08 från Göteborg. Hemma i Karlstad strax efter tio på kvällen. Trött i huvudet, ont i fötter och axlar efter allt traskande och bärande, men 8 böcker rikare och fylld av inspiration och nyfikenhet på nya böcker och författare. Där har ni min fredag!

3 pocket för 100 kr! Vem kan motstå det?

Det är fantastiskt att bara strosa omkring mellan montrarna ( i alla fall på förmiddagen innan allmänheten släpptes in och mässhallen blev i det närmaste outhärdlig av all trängsel) och bläddra i böcker, stanna till och lyssna på något författarsamtal som pågår i någon av förlagsmontrarna, kanske lyssna till någon av Sveriges Radios livesändningar från mässan eller ta del av en debatt på någon av de öppna scenerna.

När trängseln framåt eftermiddagen tilltog var det skönt att kunna smita in på någon av de alla seminarierna som erbjuds (om du köpt seminariekort förstås). Det var inte lätt att välja  och jag hade prickat för många fler än jag sedan hann med. Men mitt seminarieupplägg för dagen blev en perfekt blandning och mycket omväxlande. Mitt axplock av seminarier blev följande; “Driva debatt i romanform” med författarna Katarina Wennstam och Maria Sveland med moderator Kristoffer Lundström (bl.a. programledare för Kobra), “Barn utan barndom” med författaren Sara Stridsberg i samtal med Peter Fröberg Idling (kulturredaktör för tidningen Vi), “Godheten och viljan” med Mpho Tutu i samtal med journalisten Marika Griesel, “”Marockansk Kvinnohistoria” med författaren Tahar Ben Jelloun intervjuad av journalisten Monica Malmström samt “Hur hanterar vi våra värsta känslor?” med författaren och numera zen-coachen Inger Edelfeldt i samtal med psykologen och författaren Marta Cullberg Weston. Nedan följer en kortare presentation av dessa fem seminarier.

Driva debatt i romanform

Detta var ett intensivt och rappt samtal mellan två f.d. journalister, Katarina Wennstam och Maria Sveland, som sadlat om till författaryrket och vars böcker har skapat debatt i medierna. Wennstam med bla. Dödergök och Alfahannen och Sveland med Bitterfittan och den nyligen utkomna Att springa. Det var intressant att höra om hur de båda tröttnat på journalistikens krav på objektivitet och nu valt fiktionen just för att kunna få vara subjektiva och ta ställning. Bägge har som journalister skrivit mycket om bl.a. sexualbrott och säger sig sitta inne med mycket kunskap och fakta som de nu överför till romanform. De är tydliga med att de vill kunna påverka och skapa opinion. Wennstam bjöd också på en tänkvärd anekdot då hon berättade om hur hennes böcker lanserats ute i Europa. Spänningsromanen Alfahannen har i Holland fått undergenresmärkningen “erotische thriller” och har en naken rumpa på framsidan. Säger en hel del om länders olika inställning till sexualbrott.

Barn utan barndom

Seminariet med Sara Stridsberg var något helt annat än den tidigare nämnda rappa diskussionen mellan Sveland och Wennstam. Detta blev istället ett långsamt, eftertänksamt, samtal mellan Sara och hennes gode vän Peter Fröberg Idling. Här gavs inga raka svar utan varje fråga följdes av vindlande funderingar, inslag av långa pauser, och ofta landade Sara någon helt annanstans än där frågan startade. Samtalet rörde sig kring alla hennes tre böcker; Happy Sally, Drömfakulteten och den nu aktuella Darling River och fokus var på barnen som inte får vara barn och de inre och yttre landskapen i vilka Saras författarskap rör sig. Peter Fröberg Idling förundrades bl.a. över hur väl och känslosamt hon kan skildra landskap som hon tydligen aldrig har besökt, såsom Dover och Lousiana. Jag har ännu inte läst något av Sara Stridsberg men detta samtal väckte verkligen min nyfikenhet på framförallt Drömfakulteten men även Darling River som vi pinglor har planer på att läsa efter att ha läst Lolita.

Godheten och viljan

Detta seminarie var verkligen det man kallar “soulfood”. Det var ett fantastiskt fint samtal mellan Mpho Tutu (dotter till Desmond Tutu) och Marika Griehsel. Mpho Tutu har tillsammans med sin far skrivit en bok om godhet. Boken bygger på samtal som hon och hennes far hade under några veckor och som hon sedan har transkriberat. Hon var en lika karismatisk människa som sin far med ett smittande skratt och hon talade så vackert och hoppfullt om mänskligheten. Hon är övertygad om att vi alla bär godheten inom oss och att alla av-arter vi ser i världen endast är undantag. Som den predikant hon är så talade Mpho Tutu engagerande med stort patos och det är ju så härligt att lyssna till så vältaliga människor. Orden gick rakt in i hjärtat och man kunde se att Marika Griehsel satt och torkade någon tår mot slutet av samtalet när Mpho Tutu talade om situationen i Syd-Afrika och vikten av att kunna gå vidare och söka försoning.

Marockansk kvinnohistoria

När jag pluggade franska stötte jag på den marockanske författaren Tahar Ben Jelloun och hans debutroman Sandbarnet från 1986. Det är en fantastisk berättelse om en kvinna som föddes som flicka nummer sju i en muslimsk familj och där pappan i sin besvikelse beslutade sig för att fostra henne till man. Många romaner senare har Tahar BenJelloun nu skrivit en roman om sin mamma och hennes åldrande. Hon blev sjuk i Alzeimers och tynade långsamt bort och det var under denna sjukdomstid som Tahar i ibland förvirrade samtal med henne fick inblick i hennes liv och saker som han tidigare inte känt till. Detta seminarie kom att handla mycket om olikheten mellan den västerländska- och den muslimska kulturen när det gäller kvinnans situation men även vår syn på de gamla.

Hur hanterar vi våra värsta känslor?

Inger Edelfeldts novellsamling Den förunderlíga kameleonten är läsning som jag verkligen kan rekommendera. I den möter vi många (framförallt kvinnor) som har svårt att hantera sina känslor och som kämpar med att upprätthålla en fasad utåt även om de på insidan håller på att falla samman. Detta känner man igen när Inger talar om sin senaste bok Hur jag lärde mig att älska mina värsta känslor. Som nyutbildad zen-coach vill hon dela med sig av sina nyfunna verktyg att bemästra och möta svårhanterliga och skamfyllda känslor. Detta ämne är också centralt i psykologen Marta Cullberg Westons senaste bok Avund och konkurrens om vilken min “pingelkollega” Hedvig N haft ett inlägg. Marta talade engagerat om känslan avund och gav flera fallexempel på hur avund skadat framförallt kvinnor på arbetsplatser. Detta var ett intressant seminarium med ett engagerande ämne, men tyvärr var upplägget utan moderator mindre lyckat då den mer talföra Marta kom att något dominera samtalet. 

Så, det var ett försök till att kort referera ett axplock av seminarieutbudet på årets Bok- & Biblioteksmässa.

Du gillar kanske också...

6 svar

  1. Jeanette skriver:

    Håller med dig om allt du skriver angående Mpho Tutu. Fantastisk människa och underbar att lyssna på. Såg henne även på en av scenerna sen där hon satt i diskussion med, om jag inte minns fel Alexander McCall Smith och KG Hammar och det enda jag hörde när jag passerade var hennes skratt som smittade av så pass att jag kom mig själv med att gå och fnittra tillsammans med henne.

  2. Karin H skriver:

    Det låter verkligen som en intensiv heldag. Jag är fortfarande avundsjuk! Tack Mia för att du delar med dig av dina upplevelser!

  3. Anna skriver:

    Låter så härligt! Jag har aldrig varit på bokmässan men det låter verkligen som en stimulerande och inspirerande tillställning!!

  4. Hedvig skriver:

    Vad du hann med! Duktig pingla!

  5. Hedvig B skriver:

    Ja tack Mia för att du delar med dig. Nästa år måste jag ta mig ner på mässan…

  6. Pia skriver:

    Nästa år tar vi helt enkelt höstträffen samma helg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.