Pocketpinglorna hade i helgen sin årliga reunion med ”pinglan i väst” . Hela helgen gick under temat ”franskt” och höjdpunkten på lördagkvällen var tänkt att bli ett teaterbesök på Göteborgs Stadsteater där vi skulle se Moliéres pjäs Den inbillade sjuke. Nåväl, någon höjdpunkt blev det kanske inte.

Det är alltid kul att gå på teater och imponeras av duktiga skådespelare. Scenografin var också häftig och nytänkande liksom de snygga klänningarna. Det var en finurlig blandning av klassiska ingredienser från Moliéres teaterstil, med en drift av hycklare i det övre samhällskiktet och en som alltid kvicktänkt tjänsteflicka som avslöjar bedragarna och ”fixar” till att de som är avsedda för varandra får varandra i slutet, och mer modernistiska inslag när det gäller framförallt sceniska lösningar samt ett försök att väva in pjäsens story med Molièrs personliga öde. Men det blir ändock lite lamt och småsegt (se recension DN som jag tycker sammanfattar det hela mycket väl) och vi pinglor satt mer eller mindra och längtade efter kvällens fortsättning – franska ostar och crème brûlée hemma hos vår värdinna.

Innan vi for iväg på kvällens teaterbesök hade vi serverats en suverän fransk supé bestående av ”Moules marinières” och en ”Boeuf Bourguignon” så det ska erkännas att vi var lite smådästa när vi satt där i teatermörkret. Molières pjäs blev sålunda inte den höjdpunkt vi hoppats på men snarare en transportsträcka – en ”trou nourmand” – som hjälpte oss att ladda om till den absoluta höjdpunkten; desserten.

* trou nourmand = liten matsup (calvados) som tas mellan rätterna i syfte att påskynda matsmältningen och göra plats för efterkommande rätter 🙂