Lär av Augustprisets (K)vinnare!

Vi läser valfria nobelpristagare nu, och det har inte varit lätt att välja mellan de 109 som finns. I efterhand önskar jag att vi hade smalnat av valmöjligheterna  – till kvinnliga nobelpristagare. Då finns det nämligen bara 12 att välja mellan!

Bra men gubbsjuk

Detta är ju skandalöst, och jag tänker på det när jag läser 2001 års pristagare: VS Naipaul, “I väntan på barbarerna”. Det som stör mig är hela den manliga utblickspunkten – som i så många andra böcker skrivna av män. Kvinnor skildras som objekt som ska konsumeras av männen och jag blir så  utless på detta. I detta fall är det en åldrad borgmästare som vänslas med unga prostituerade och barbarflickor…

Mot bakgrund av denna utlesshet blev jag glad när jag såg vilka som fick Augustpriset igår kväll. Se och lär, Svenska Akademin:

• Årets svenska skönlitterära bok: Sigrid Combuchen: Spill. En damroman , Norstedts.
• Årets svenska fackbok: Yvonne Hirdman: Den röda grevinnan, Ordfront Förlag
• Årets svenska barn/ungdomsbok: Jenny Jägerfeld: Här ligger jag och blöder, Gilla Böcker.

Triss i kvinnor – som skriver om kvinnor!

Särskilt glädjande att kvinnohistorikern Yvonne Hirdman prisas. Hon var en ögonöppnare för mig när jag läste historia på universitetet. Lite fördomsfullt kan man tro att kvinnohistoria är som att koka soppa på en spik. Och det är en konst att lyfta fram kvinnorna ur historiens svarta hål. Jag har ofta citerat Hirdman i försök att slå hål på människors moderna myter om kvinnans roll i samhället.  Tex den om att kvinnors plats alltid varit “vid spisen”. I själva verket har kvinnor genom historien arbetat lika mycket för sitt uppehälle som männen. Hemmafrun är en historisk parentes, och det lärde jag mig av Hirdman.

Noterade för övrigt att vår egen Stefan Holm sitter med i juryn för Augustpriset. Kanske vi skulle be honom gästpingla nån gång? Och varför inte starta ett eget litterärt pris? I så fall kör vi varannan damernas!