Utrensning – en stark läsupplevelse

För några dagar sedan sågs vi pinglor och pratade om vår senaste gemensamma läsprojekt;  Utrensning av Sofi Oksanen. Efter en hektisk höst där jag känner att läsningen stundtals har fått stå tillbaka var det underbart att få ta sig an Utrensning (Bonnier Pocket) som gav mig en väldigt stark läsupplevelse. Det var ett tag sedan jag blev så berörd av en bok…

Berättelsen hoppar fram och tillbaka i tiden från mitten av 30-talet till 90-talet. Genom huvudpersonernas Aliide och Zaras tragiska liv berättas också Estlands historia.  De två systrarna Aliide och Ingel växer upp i västra Estland. Aliide är lillasystern som svartsjukt ser upp till sin syster som hon anser både vara vackrare och bättre på det mesta än hon själv. Så träffar de  Hans och förälskar sig båda, men Hans ser bara Ingel. De  gifter sig, vansinningt kära,  och Aliide som fortfarande är ogift, tvingas bo kvar på gården tillsammans med dem och dagligen (som åskådare) plågas av deras kärlek.

Parallellt med detta ockuperas Estland av Sovjetunionen. Hans är motståndsman och det är farliga tider. Föräderi, angiveri och övergrepp är vardag.  Aliide och Ingel skyddar Hans (Aliide älskar ju honom fortfarande) och får betala dyrt.  För att få trygghet  gifter sig Aliide så småningom med en av kommunistpartiets starka, lokala män.  Aliide hamnar i en situation  där hon väljer att förråda sin syster och systerdotter som därmed deporteras till Sibirien.

I början av 90-talet hinner  förräderiet ikapp Aliide.  I sin trädgård, hittar hon Zara, blåslagen och avsvimmad. Zara är ett traffickingoffer är på flykt undan sin hallick.  Tveksamt släpper Aliide in henne i sitt hem och inser snart att Zara inte är någon främling.  Hon är Ingels barnbarn. Och hennes berättelse är förfärlig. Hennes “besök” innebär också livsfara för dem båda.

Utrensning är oerhört spännande att läsa, en riktig bladvändare där Alliides och Zaras öden vävs ihop. Samtidigt berättar den så mycket av Estlands historia som jag bara har fragmentariska kunskaper om: Sovjetunionens ockupation under andra världskriget, deporteringen av nationalistiska ester till Sibirien, isoleringen och kränkningarna under Sovjettiden (till exempel handlar ett avsnitt om Tjernobylkatastrofen som hemlighölls i Estland…) och vi pinglor konstaterade att vi borde ha läst på mer, till exempel om Estlands förhållande till Tyskland under andra världskriget för att bättre förstå en del av händelseförloppet…

Sofi Oksanen har ett vackert språk som är personligt och osentimentalt. Och boken är läckert komponerad. En sak vi undrar över är om hon medvetet försöker variera detaljrikedomen i  berättelserna om Aliide och Zara. När hon berättar om Allide är  hon är mer subtil och lämnar utrymme för läsarens fantasi och tolkning. En av de absolut starkaste scenerna i boken tycker jag är när Aliide, Ingel och Ingels sjuåriga dotter Linda har (som man antar)blivit torterade och våldtagna på kommunhuset och sedan går hemmåt i gryningen och steker pannkakor som ingenting har hänt.  Långt tidigare i boken har det antytts om dessa händelser genom att Aliide nämner att hon och estniska kvinnor alltid bär dubbla underbyxor och att händelser i barndomen har gjort Linda i det närmaste stum. Zaras berättelse i traffickingträsket är dock oerhört oerhört rå och rik på detaljer. Och det skapar en häftig kontrast i boken.

De flesta av oss tyckte mycket om berättelsen, men vi hade synpunkter på slutet som blir lite för invecklat. Där berättas historien genom “hemliga rapporter”. Upplösningen blir därmed lite för svår att greppa och det förtar lite av helhetsupplevlesen. Jag kan dock förstå att Sofi Oksanen vill ha med den här biten av Estlands historia eftersom den troligen var och är ett stort trauma för landet.

Betyg: fyra av fem pinglor.