Inbjudande prolog väckte läslusten till liv igen

Jag har genomlevt en riktig svacka när det gäller läsning och lust till läsning. Förra månadens pocketpinglebok (To kill a Mockingbird) ligger fortfarande outläst på nattduksbordet. Den har en tid även haft sällskap av en hög bokreafynd som också ligger där och väntar på att bli lästa. Men icke! Det har gått så trögt, så trögt. Läslusten har inte velat infinna sig på länge nu. Kanske kan man skylla på de tunga vintermånaderna och vardagens alla måsten som tynger de flesta av oss. Att jag inte är ensam bland pocketpinglorna om att lida brist på läsinspiration vittnar ju pinglan Pias inlägg om för en tid sen.

Men så nu; Äntligen! Jag har återfunnit den! Läslusten har väckts till liv igen och jag är nu fast i ett drama som sträcker sig över flera kontinenter och generationer, en klassisk ”episk berättelse om kärlek, övergivenhet, svek och försoning” för att citera omslaget på pocketversionen. Jag har alltså tagit mig an månadens pocketpinglebok Skära för sten av Abraham Verghese  (Månpocket). En riktig tegelstensroman som jag bävat lite inför på grund av de närmare 600 sidorna. Men redan i prologen var jag fast!

Berättarjaget, kirurgen Marion Stone, som återvänt till sin födelseplats i Addis Abeba efter sin vistelse i USA, bjuder in läsaren till att följa hans livs historia.

Vad jag mest är skyldig Shiva är detta: att berätta den här historien. Det är en historia som min mor syster Mary Joseph Praise aldrig avslöjade och min orädde far Thomas Stone flydde från och som jag var tvungen att pussla ihop. Endast berättandet kan hela denna rämna som skiljer min bror och mig åt. Ja, jag hyser en oändli tro på kirurgins förmåga, men ingen kirurg kan läka det sår som skiljer två bröder åt. Där silke och stål misslyckas, måste berättelsen lyckas. För att börja från början…

Så lyder de sista raderna i prologen. Jag vände lydigt blad och har nu sugits in i denna berättelse som efter närmare 100 sidor fortfarande känns lovande. Jag har samma känsla som inför romanerna En halv gul sol och Middlesex som båda är berättelser vi pocketpinglor har tyckt om. (Se listan på pinglade böcker). Så, det verkar alltså som om hederligt traditionellt berättade episka romaner är boten på lästorka. Det känns härligt att vara igång igen och jag önskar mina pocketpingelkompisar en god läsning.

Mia D

Kommentarer: 7

  1. avatar
    LINA - BIBLIOFILERNA 2011-03-12 at 06:13

    Vad härligt att läslusten är tillbaka – tror att alla, även vi boknördar, får såna där svackor =)

    Har länge tänkt läsa den där boken och nu fick jag verkligen lust att göra det! Tack för lästipset =)

  2. avatar
    Karin H 2011-03-13 at 08:53

    Precis som du var jag bekymrad för formatet, men det visade sig inte vara nåt problem alls. Har läst ut den och längtar efter att få diskutera den med er!

  3. avatar
    Pia 2011-03-13 at 10:27

    Åhhhh jag som bestämt mig för att hoppa över denna pga tidsbrist… Äsch! Låter för lovande så jag lägger istället den till samlingen som ska läsas i sommar.

    Förresten vem bloggar om ”Mockingbird”?

  4. avatar
    Karin H 2011-03-14 at 10:13

    Pia, du kommer älska den…

  5. avatar
    Anna 2011-03-17 at 10:27

    Har faktiskt inte ens köpt den men nu får jag nog raskt gå vidare till nätbokhandeln!! 😉

  6. avatar
    Hedvig B 2011-03-20 at 09:44

    Nej, nej hoppa inte över!! Läs och njut! Jag har haft förmånen att få sträckläsa nu under semestern och jag tyckte jättemycket om den. Precis som Mia skriver påminner den om en Halv gul sol, Middlesex och andra episka berättelser som utspelar sig i en miljö som man inte riktigt känner till men som man sugs in i.Rismodern som jag skrivit om tidigare hör också till samma genre.

  7. avatar

    […] vi idag Abraham Vergheses roman Skära för sten (Månpocket) och vi kunde konstatera att den så lovande prologen som jag skrivit om tidigare uppfyllde våra förväntningar. Det här är en fantastisk berättelse […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *