Orkar man se “Vi måste prata om Kevin”?

En av de böcker som orsakat hetast diskussioner i vår bokcirkel är nog Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver (Ordfront). Vi var alla starkt berörda av denna skildring av en moders kamp för att försöka förstå sitt barn. Som tonåring begår Kevin ett fruktansvärt dåd. När mamman nu försöker att hitta orsakerna till vad som gick fel inser hon att hon redan när han var bebis kände att något var fel. Hon hade tidigt svårt att knyta an till sitt barn och fick sedan kämpa för förståelse under hela hans uppväxt.

Frågor som uppstår hos läsaren är bland annat huruvida en människa kan födas ond. Eller handlar det om enbart om barnets uppfostran? Vem bär ansvaret för ett barns onda gärningar? Vad händer om man som förälder inte kan älska sitt barn? Men det var inte bara dessa filosofiska funderingar som upptog vår diskussion i bokcirkeln. Vi var inte heller helt ense om hur vi skulle värdera det faktum att boken var fiktion och inte “based on a true story” som man inledningsvis luras att tro. Har det en avgörande betydelse eller inte?

Hur som helst, nu kommer filmatiseringen av romanen och med tanke på de starka känslor som boken väckte hos oss alla så är frågan om man orkar se den eller inte. Filmen har uppmärksammats under den pågående filmfestivalen i Cannes och SVT’s kulturnyheterna hade ett intressant reportage om filmen igår kväll. Skådespelerskan som porträtterar modern får mycket beröm för sin insats.

Jag tycker att det verkar sevärt men tror också att den kan bli en jobbig upplevelse att döma av denna  trailer från filmen som visar just moderns desperation över att inte kunna nå fram till sin nyfödda son. Vad säger ni pocketpinglor? Ska vi boka in en biokväll när den kommer till sta’n?