Spännande med “nya” Babel till våren

Jag har varit en riktigt usel TV-tittare de senaste åren. Lika ofta som jag beklagar mig över att inte hitta tid till att läsa böcker, så beklagar jag mig över att inte hitta tid till att se på TV, speciellt när det handlar om att följa en serie. Nu finns det ju turligt nog Svt-play invänder nog många och påtalar möjligheterna att komma ikapp missade avsnitt på nätet, men det utesluter ändå inte att tidsbristen fortfarande kvarstår.

Några favoriter har jag dock i tablån och det är kulturprogrammen Kobra och Babel. Därutöver försöker jag följa i alla fall en serie (de senaste säsongerna har det varit  True Blood och nu är det Homeland). Babel har ju i dagarna varit aktuellt i media på grund av programledarbytet som nyligen blivit offentligt. Det så prestigefulla uppdraget att få efterträda författaren Daniel Sjölin som programledare har gått till Jessica Gedin ( känd bl.a. från Spanarna i P1). Daniel Sjölin har under flera år format och utvecklat programkonceptet Babel, något han har gjort alldeles ypperligt enligt mig (och många andra) även om jag ändå kan tycka att det har funnits ett visst mått av självgodhet många gånger när han intervjuar författare.

Därför ska det bli spännande att följa hur Jessica Gedin axlar denna programledarroll. Hon verkar ha en ödmjuk inställning till sitt uppdrag då hon i dagens Svd besvarar frågan om hon, liksom Sjölin, kommer att våga ställa de svåra frågorna med: ” Jag kan tänka mig att ett sådant mod växer fram, det är nog inget du kan räkna med i premiärprogrammet. Men den riktigt stora skillnaden mellan oss är förstås att han är författare och jag är läsare. Jag har inga överjordiska kunskaper om litteratur men jag har en nyfikenhet, en upptäckarlust och en entusiasm som jag förhoppningsvis kan sprida till andra. Och det är då något händer. Det är när man tillsammans upptäcker författarskap och litterära vinklar som det blir magiskt.”

Jag gillar också hennes beskrivning av läsningen då hon säger att: “– Vi behöver inte bestiga ett berg, vi kan läsa om det. En god författare förmår omsluta oss med fiktion som blir en del av våra liv. Så blir litterära gestalter människor vi tänker på, känner för, diskuterar med, argumenterar emot. De finns verkligen, på riktigt.” Så är det! Dessutom lär vi oss ofta något på vägen om livet och om hur det är att vara människa. Så till våren ska jag allt försöka att se till att frigöra tid för det “nya” Babel.