Lurad av omslaget

När, var och varför man en dag köper en viss bok varierar mycket. Kanske har man läst en recension, eller fått ett tips från någon god vän, och med titel och författare nedtecknade på en lapp stegar man iväg till bokhandeln för att göra sitt inköp, om man inte gör sin beställning på Ad libris.

Men visst känner ni väl igen att man ibland bara planlöst strosar omkring i en bokhandel och låter blicken vandra över hyllorna. Så fastnar man plötsligt vid en viss bok, det kan vara något med titeln eller kanske något med omslaget som fångat ens uppmärksamhet. Man tar upp den, börjar läsa på baksidan och läser några korta rader från någon recensent som citeras. Hmmm…. den här verkar bra….

Precis så var det när jag inhandlade Drottningen vänder blad av Alan Bennet. En liten tunn pocket med ett lite roligt omslag och en titel som gjorde mig nyfiken. På baksidan får man veta att denna lilla roman handlar om den engelska drottningen som plötsligt upptäcker tjusningen i att läsa. “En passion som växer sig stark att hennes officiella plikter snart blir lidande” (se bokens baksida).

Vidare citeras Jessica Björkäng (www.bokhora.se) som säger: “Denna korta lilla fantastiska bok fick mig att falla pladask”. I citatet från Svenska Dagbladets recensent Mats Gellerfeldt får man veta att: “Detta är nog årets roligaste bok (—) En underbar hyllning till läsandets glädje”. Visst blir man nyfiken! Jag såg i alla fall fram emot en liten småputtrig filosofisk betraktelse om läsande. Pocketen las raskt till högen av böcker jag redan plockat åt mig (böcker som jag visste att jag skulle ha tag på innan jag äntrade bokhandeln den dagen). 

Men så besviken jag blev! Jag tyckte inte alls att det var så särskilt kul att läsa om Drottningens nyväckta läslust och hennes hovs betänkligheter över det hela. Inte heller fick jag så många aha-upplevelser om läsandets villkor, inte heller någon igenkänning när det gäller läsningens njutning. Det var helt enkelt riktigt trist! Lite småstressat undrar jag vart det gick fel. Varför tyckte inte jag att detta var kul? Aftonbladets recensent Ingalill Mosander skriver ju på baksidan att detta är  “En briljant satir, skriven med brittisk humor när den är som bäst”. Men I just don’t get it!

Nej, tydligen var jag inte mottaglig för denna lilla bok den här gången. Lurad av omslaget? Vad det beror på vet jag inte, men Drottningen vänder blad blev helt enkelt  ingen bladvändare för mig.