Bokfetischisten Laila viker aldrig hörnen!

Att bli författare är inte lika svårt längre som det var förr. Får man inte napp hos förlagen kan man ge ut sin bok på egen hand. ”Dit där citrusträden blommar” heter Laila Carlssons debutroman som recenserats här tidigare. Hon började skriva den redan på 90-talet och i juni kom den ut i tryck.

Men Laila är inte bara journalist på SR och numera författare på eget förlag. Hon är också en flitig läsare och månadens gästpingla!

Du kallar dig ”bokfetischist” – hur uttrycker det sig?

– Jag vill äga böckerna och det ska till en riktig skitbok för att jag ska kunna göra mig av med den. Sedan kan jag gå och klappa lite på dem i bokhyllan, plocka ner en särskilt kär bokbekantskap, läsa några rader och minnas hur det var när vi träffades första gången. Inför bokrean behöver jag ägna mig åt meditation för att inte förköpa mig.

Vilka är dina favoritförfattare?

– Cormac McCarthy; hans gränstrilogi är fantastisk. Isaac Bashevis Singer, Paul Auster, Siri Hustvedt, Janet Frame, Tove Jansson, Björn Ranelid, Håkan Nesser…

Din bästa läsupplevelse på senare tid?

– De där somrarna av (värmländske författaren) Robert Kangas.

Din bästa läsupplevelse ever?

– Det får väl bli Dessa vackra hästar. Den är så otroligt skitbra! Men se inte filmen. Och har ni sett den, låt inte det hindra er från att läsa boken.

Var läser du helst?

– Allra helst i en hammock, men eftersom jag inte har en sån så blir det hemma i soffan eller i sängen innan jag ska sova. Men tåget eller tuben funkar också.

Hur gör du bokmärken?

– Jag använder kvitton, visitkort och ett jättefint bokmärke med muminpappan på. Jag viker aldrig hörnen!

Vilka böcker sparar du till semestern?

– Jag har fortfarande inte läst Haruki Murakami och så har jag Invisible av Paul Auster som vill bli läst. Den har börjat yla om nätterna från sin dammiga plats i bokhyllan.

Vilket boktips skulle du ge om du inte fick nämna din egen bok?

– Vad jag älskade av Siri Hustvedt. Gränstrilogin av Cormac McCarthy.

Varför var det viktigt för dig att få din egen bok tryckt?

– När jag började skriva på boken hade jag mycket på hjärtat. Jag brottades med existentiella frågor efter att jag hade lämnat en kristen församling som jag varit verksam i under några år; viktiga år som ung vuxen. Men jag har levt med den här texten och de här frågorna så länge nu att jag ville ha ett slags avslut. En skilsmässa. Dessutom tycker jag om personerna som jag har umgåtts med så gott som dagligen sedan 2006 att jag inte ville att de skulle begravas i min dator. Kanske kan någon annan tycka om dem också och fascineras över deras udda personligheter och levnadsöden.

Och hur gick det till?

Jag träffade en kompis på en fest som hade gett ut sin bok själv. Det var en facklitterär bok inom psykologi, men jag blev ändå intresserad av att försöka ge ut min bok själv. Han sa att det inte var så svårt, och det var det inte heller. Jag kontaktade ett tryckeri, tog en bild av ett litet mandarinträd i en blomsteraffär som jag photoshoppade om och som blev bokens omslag och layaouten satte jag i word. Det skulle jag väl inte rekommendera någon dock, men det är fullt görbart. Och jag tycker att det blev rätt snyggt.

Hedvig N

1 kommentar

  1. avatar
    Karin H 2011-07-30 at 10:24

    Intressant! Har inte läst ”Dessa vackra hästar”, men fascinerats av titeln.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *