Mer lättsam sommarlektyr

Många är det som hyllat Sveriges nya romance-författare Simona Ahrnstedts debut Överenskommelser (Ponto pocket) på olika bokbloggar. Om hon recenserats på kultursidorna vet jag däremot inte, men jag kan tänka mig att det är gränsfall för att släppas in där då genren romance av många säkert anses allt för lättviktig trots att den säljer stort framförallt i USA.  På sidan Fantastika hittade jag en bra introduktion till denna genre som jag själv inte är så bevandrad i.

Även Simona Arhnstedt själv ger en bra beskrivning av genren i en intervju som hon publicerat på sin hemsida. Här understryker hon bland annat att genren romance inte ska sammanblandas med stereotypa Harlequinromaner. Här handlar det om mycket mer utvecklade intriger, personporträtt och miljöbeskrivningar. Men grunden är alltid en kärleksrelation med förhinder förstås.

Jag får erkänna att det var med en viss skepsis ändå som jag öppnade boken. Titta bara på det smöriga omslaget! Många av mina fördomar besannades; stereotypa karaktärer såsom en rödhårig hjältinna som inte uppför sig enligt omgivningens förväntningar, en” farlig” man vars virila kvalitéer påtalas så snart han figurerar i en scen, elaka och onda släktingar, intriger kring okända arv och så förstås mystiska och mörka barndomar som spökar. Självklart efter många hinder på vägen så får vårt kärlekspar varandra till slut. Så förutsägbart! Och ändå när jag väl börjat läsa har jag svårt att slita mig.

Kärleksparet Beatrice och Seth fullkomligt glöder när de utmanar normerna i det sena 1800-tals Sverige. Vi rör oss i en överklass miljö, mestadels i Stockholms salonger men även på gods i Värmland (!) och slott i Normandie. Alla är så där ”härligt” globala, språkkunniga och belästa. De går på opera och läser böcker och är på ytan så där kyskt Jane Austen-aktiga samtidigt som sexscenerna är mycket heta. Men det balanserar lite på gränsen till att bli ”lite för mycket” ibland; om jag säger att en av de hetaste scenerna inbegriper ett stort träköksbord i ett herrgårdskök där grytorna kokar inför den stundande balen så kanske ni kan föreställa er.

Men jag tycker ändå att Simona Arhnstedt utöver en fantastiskt, om än klichéartad, kärlekssaga även ger oss en intressant inblick i tidsandan och miljön. Framförallt belyser hon i många scener kvinnornas situation i överklassen men också underklassen på ett intressant vis. Det handlar om kvinnor som inte får utbilda sig, kvinnor som inte får uttrycka en egen åsikt, kvinnor som inte får välja vem hon ska gifta sig med, kvinnor som utnyttjas av män, kvinnor som utsätts för våld i hemmet, kvinnor som tvingas prostituera sig. Ja, Simona Arhnsted verkar ha gjort en diger research då till exempel beskrivningar av havandeskapsförgiftningar, aborter med olycklig utgång och kejsarsnitt utan bedövning görs oerhört ingående och inlevelsefullt.

Ja, vad ska man säga? Det är som sagt oerhört förutsägbart och många gånger stereotypt men det går inte att släppa. Vill man ha en rejäl dos av romantik så är det här perfekt sommarlektyr. Något att utvidga ”skämshyllan” med som pinglan Pia tidigare i sommar skrivit om.

Mia D

Kommentarer: 8

  1. avatar
    Anna 2011-07-22 at 04:02

    Ahhhh, nå’t för mig låter det som 😉
    Känner mig helt novis som inte känner till genre Romance, vad har jag missat?? eller vad jag har missat!!

  2. avatar
    Karin H 2011-07-22 at 04:20

    Det hade jag heller aldrig hört talas om, så Anna, du är inte ensam. Men hur vet man att det är en Romance och inte en sketen Harlekin-kopia?

  3. avatar
    Pia 2011-07-22 at 11:20

    Blir faktiskt lite sugen på att läsa en riktig Harlekin… Hoppade helt över den grejen när jag var i den ”romantiska” åldern.

  4. avatar
    Boklusen 2011-07-24 at 09:08

    Jag gillar lite variation i mitt läsande och denna gillade jag mycket. Jag försöker (medvetet eller inte) varva lite olika genrer och denna bok fyllde ett underhållningshål vid något tillfälle och jag ser fram emot nästa bok!

  5. avatar
    Katarina Lindström 2011-07-29 at 09:25

    Vill jag absolut ge en chans i sommar. Jag har aldrig testat romancegenren tidigare och visste inte att det fanns en sådan genre. Jag gillar romantik av typen Jane Eyre – men det här är kanske en smula mer förutsägbart och banalt?

  6. avatar
    katarina 2011-08-17 at 05:02

    Nu har jag läst den och jag måste hålla med om att den var omöjlig att sluta läsa när man väl hade börjat. Jag rodnar när jag tvingas erkänna att jag gillar det här romantiska och erotiska. När jag läser om flickornas klänningar och klädbyten känns den som jag är 10 år igen och leker med barbiedockor…. Jag har alltid gillat fina klänningar och känner mig hemskt fånig över att jag tycker om detta ytliga flickromantiska trams.

  7. avatar
    Maria 2011-08-31 at 07:53

    Hej! Kul att du gillade min presentation av genren romance. Och tack för att du länkade.

    Jag tycker det är synd att genren har fått så dålig klang. I många fall tror jag det beror på dåliga författare och, ofta i vårt fall, urusla översättningar. Eftersom genren är så stor och bred har jag en känsla av att om en recensent läst en bok som varit dålig, används den som måttstock för alla böcker i den genren.
    Tänk bara på hur det för några år sedan var lika ”fult” att läsa deckare.

    Ibland funderar jag över varför det är så hemskt att läsa om sånt som gör en glad. Jag menar, varför är ”nyheter” nästan bara krig och elände? Finlitteratur, tunga tegelstenar om krig och elände? Jo, jag generaliserar en smula 🙂

    Att varje morgon slå upp dagstidningen och läsa om svältkatastrofer i Somalia, krig i Libyen och explotioner i sandlådor tror jag påverkar oss som människor. Därför har jag valt att läsa spännande, ofta sexiga böcker med lyckliga slut och är övertygad om att det gör mig till en bättre och framför allt gladare människa!

    Mera romantik till folket!

    /Maria, grundare av fantastika.se

  8. avatar
    Babe 2011-11-28 at 09:33

    Maria, tack för jättebra kommentar där på slutet! Jätteintressant detta med den (iallafall lite) ”bubblande” romancegenren 🙂

    Finns någon annan än Ahrnstedt i Sverige som skriver romance? Finns det fler, kanske ännu mer erotiska böcker som givits ut i Sverige? Underligt att romance är en såpass osynlig genre i vårt land, trots att t.ex. Nora Roberts säljer bra även här… Varför är det så, tror du? Är vi svenskar inte riktigt redo för att läsa böcker som är lite ”politiskt inkorrekta” med kanske klichéartad sex/kärlek och som bara syftar till att vara underhållande, inte utbildande? Jag tror ändå att vi är det, det är bara att det inte hänt riktigt än. Förlagen får helt enkelt ge genren en chans, tycker jag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *