Vigdis Hjort – Arv och miljö
.
Vigdis Hjort – Arv och miljö
.
En bokklubb som bildades i Karlstad i början av 00-talet, med mål att läsa så mycket böcker vi bara kan mellan dagishämtningar, körrep, karateträningar, tvättvikning, ridning, fotbollsskjutsar och jobb.
Vi är åtta pinglor i våra bästa år, som läser och tycker om allt från tonårsfantasy till klassiker. Vårt enda krav är att boken ska vara billig och behändig = en pocket.
En av pinglornas ”husgudar” – vid sidan av Atwood och Oates – är ju Jonas Hassen Khemiri. Romanen Montecore – en unik tiger fick toppbetyg, fem pinglor, av oss när vi läste den tillsammans. Vi har också tidigare rapporterat från ett författarbesök i våras när några av oss pinglor hade förmånen att få lyssna till den inte bara eminente författaren utan också fantastiske föredraghållare.
Idag besöktes Karlstad på nytt av Khemiri. Denna gång var det flera skolbesök som stod på programmet och jag måste bara säga att jag nu är än mer imponerad av hans roll som föreläsare. I våras när vi lyssnade till dem charmade han ett femtital medelålderskulturtanter som av eget intresse tagit sig till Kronoparkens bibliotek. Idag trollband han närmare 400 ”ditkommenderade” gymnasieelever när han talade om allt från böcker, läsande, skrivande, språk, identitet och rasism. Det bjöds på många skratt och fniss av igenkänning under föreläsningen framförallt när han på sitt kluriga vis analyserade några fraser från amerikanska hip hop-låtar. En lång varm applåd följde efter föreläsningen och flera elever dröjde sig kvar för att få en autograf och utbyta några ord med honom.
Jag tror att han satte igång många funderingar och tankar hos våra ungdomar. En av de bästa kommentarerna jag hörde var från en tjej som sa: ”Alltså, jag tror banne mig att jag ska ta och läsa nån av de där böckerna han prata om. Jaaa, jag ska banne mig ta och bli lite kulturell”. Sådant värmer en svensklärares hjärta.
För mig som redan frälst Khemiriläsare så förgylldes min dag ytterligare av att jag fick ”äran” att hämta upp honom vid tåget för att sedan ta en morgonfika på tu man hand innan föreläsningen. Kan ni förstå det kära pinglor!?! Där har jag suttit och småpratat böcker och litteratur med vår husgud. Jag fick till och med lite förhandsinfo om hans nästkommande pjäs som han precis blivit klar med. Lite kändisglamour i lärarvardagen 🙂
En bokklubb som bildades i Karlstad i början av 00-talet, med mål att läsa så mycket böcker vi bara kan mellan dagishämtningar, körrep, karateträningar, tvättvikning, ridning, fotbollsskjutsar och jobb.
Vi är åtta pinglor i våra bästa år, som läser och tycker om allt från tonårsfantasy till klassiker. Vårt enda krav är att boken ska vara billig och behändig = en pocket.
Webbdesign & teknikpingla: Martin Nilsson
OMG!!!! Lyllos dig! Du glömde väl inte att berätta att det finns åtta fräschaPovketpinglor redo att läma sina barn, äkta makar eller husdjur för en dejt med honom?! 😉 Åhhhh lyllos dig. Men jag vill se bild också.
Varsågod, Pia. Ett litet bildbevis:-) http://nwt.se/lasarnas/article779247.ece
Åh ja typ bara dööööööööör!
”LITE kändisglamour”!!!!???? Wow Mia! Vad coolt! Jag är superavundsjuk! Men förmodligen var det lika bra att det inte var jag som satt på ”tu-man-hands-fika” med honom. Med mitt dåliga minne så hade jag väl blandat ihop hans böcker med någon annans och allt hade blivit mycket pinsamt…. 😉 Men iallafall, riktigt roligt för dig, och för Pocketpinglorna! 🙂
Åhhhhh, vilken pingla du är!!!
Men Mia!!! Så otroligt häftigt! Kom han ihåg dig från i våras, mindes han att han träffat två snygga generat fnissande pinglor på Kronoparkens biblioteket. Dum fråga, det är väl klart att han mindes det!
Wow, en tête a tête med monsieur Khemiri, Mia vi bugar oss! (Du är ju också fransklärare så jag hoppas jag stavade rätt?)
[…] Jonas Hassen Khemiri – Ett öga rött (vår älskling, som vissa av oss pinglor inte kan hålla oss ifrån. Lite stalkervarning […]
[…] Vi pocketpinglor har länge varit hängivna fans och själv har jag slukat jag det mesta av hans texter – romanerna, novellerna, pjäserna och krönikor. Jag har även haft förmånen att lyssna till honom ett flertal gånger och kunnat konstatera att han inte bara har skrivandets gåva utan också en fantastisk verbal förmåga och ett lika storartat sätt att möta en publik på, allt från kulturtanter till gymnasieungdomar. […]