Ett riktig elddop!

Det var ju så många som ville se mötet mellan Björn Ranelid och biskop Esbjörn Hagberg i måndags att pinglorna Mia och Anna tyvärr inte kom in. Så jag, samtalsledaren, känner mig manad att avge rapport.

Jag ska erkänna att jag var ordentligt nervös inför denna uppgift. Att få Ranelid att hålla sig till ämnet, släppa in biskopen och inte sväva ut om allt mellan himmel och jord på Ranelidskt manér kändes som ett Mission Impossible. Ranelid har ju inte bara sina ”belackare” utan framför allt en stooor skara fans (märktes verkligen på de som köade i timmar innan samtalet!) så man ville ju inte heller snuva dem genom att styra och avbryta alltför mycket. Men vår biskop är en man som jag (inte kristen), har stor respekt för – så att låta Ranelid ta över var heller inget alternativ. Ja, det var verkligen en balansgång, och mina farhågor besannades redan från början när Ranelid sa att han egentligen aldrig gick med på såna här samtal med utfrågare. ( Han vill tala direkt till sin publik.) Roligt nog sa han på slutet att han var ”glad för att han gjort ett undantag”. Jag tror han imponerades  av biskopens klokheter.

Kan avslöja att jag förberedde mig som en tok och preparerade mig med ordentligt med Apotekets Absolut Torr kvällen innan (mycket effektiv mot nervös svettning, men gud vad det kliar!)

Ämnet för samtalet var Försoning. Något vi väl alla längtar efter, men som är så svårt. Både i den stora världen, och den lilla. Biskopen har som sitt valspråk: ”I försoningens tjänst” som han utvecklar i sitt herdabrev, boken ”Leva försonad” . Och trots att Estradören Ranelid väl inte på TV (Stjärnorna på slottet mm)  ger intrycket av att ha försonat sig med livet, sig själv och sina medmänniskor har han mycket att säga i ämnet, i sina böcker.  Att försonas är att ta avstånd från hämnd, menar biskopen. Och visst är det väl så att spännande böcker man läste som barn (Greven av Monte Christo mfl) handlar om hämnd. Men riktigt bra böcker man läser som vuxen, de handlar om försoning.

Skam attsägandes hade jag inte läst ett ord av Ranelid när jag fick uppdraget, men det har jag tagit igen nu (Tack Mia!)
Jag fick en helt annan bild av Författaren när jag läst honom, och jag kan särskilt varmt rekommendera hans självbiografi ” Till alla människor på Jorden och i himlen”, ”Synden” och ”I kärlekens innersta rum”, samt inte minst hans senaste ”Kniven i hjärtat” som handlar om skuld och förlåtelse. En man, David, sitter i fängelse efter att ha dödat sin fru. Hans döttrar har helt tagit avstånd från honom, men hans son vill försonas. En gripande människoskildring, och Ranelids språk är en skönhetsupplevelse. Däremot hade jag lite svårt för vissa verk, som ”Tusen kvinnor och en sorg”, och förklaringen finns redan i titeln. Att läsa om alla dessa kvinnor som huvudfiguren lägger ner är ganska tröttsamt…

Men jag måste erkänna att tom jag hade lite svårt att inte själv falla för kvinnotjusaren Ranelid. Han ”ser” människor, och strör omkring sig komplimanger ( jag ser tydligen oerhört exotisk ut…”Kommer du från Brasilien?” undrade han ;-)). Sverige skulle vara ett tråkigare land utan. Men man undrar varför han trots sitt livsverk (27 böcker på 27 år!) fortfarande har så stort bekräftelsebehov?  Nu funderade han tydligen på att ställa upp i Let´s dance…

Eftersom jag var så koncentrerad på uppgiften har jag lite svårt att ge ett referat av samtalet i stort, men vad som sades på scen kan ni läsa i VF:s artikel! Samtalet med Ranelid ingick i Svenska kyrkans temavecka Livet värt att leva, och den vill jag också rekommendera. Programmet är  så bra och varierat, och vänder sig inte alls bara till ”redan frälsta”…

Hedvig N

Kommentarer: 6

  1. avatar
    Karin H 2010-11-03 at 06:12

    Tack för rapporten! Jag blir mer och mer nyfiken på att läsa Ranelid, har liksom aldrig kommit mig för tidigare.

  2. avatar
    Mia 2010-11-04 at 10:13

    Så himla trist att vi inte fick plats. Tänk att de missbedömde publikintresset så grovt, vi var säkert över hundra personer som inte kom in. Kul att du fixade det så galant och nu har jag blivit sugen på att återknyta bekantskapen med Ranelid och läsa hans senaste roman.

  3. avatar
    Anita F 2010-11-04 at 09:37

    Tack för din rapport. Hade inte möjlighet att komma, håller på med husrenovering. En aktivitet som kanske i sig främjar försoning, vad vet jag.
    Bra att få rekommendationer gällande Ranelids böcker. Försökte läsa en en gång, men tyckte nog att storyn var något konstruerad, tror jag. Biskopen är det alltid ett andligt lyft att höra på, den mannen har något på hjärtat. Men det hade Ranelid den gången jag hörde honom live – hans föredrag om ordets makt. Kanonbra, helt enkelt.
    Men du, hur gick diskussionen och hur styrde du? Med silkesvantar och ridpiska? Tell me more

  4. avatar
    Hedvig 2010-11-04 at 10:50

    Med silkesvantar, helt klart!

  5. avatar
    Roland Nilsson 2010-11-04 at 11:43

    Vi killar från Ellstorp och Håkanstorp i Malmö är inte alltid lätta att hantera. Björn är fyra år yngre än jag. Han spelade fotboll i det yngre pojklaget, och var mycket begåvad. Senare blev Björn till och med allsvensk fotbollspelare i MFF. Inte illa för en författare. Kanske en blivande kulturminister. Jämför med andra. För att få koll på hans barndom m m, och varför han är som han är, läs gärna boken ”Till alla människor på jorden och i himlen”, då hade ännu inte ordens härlighet tagit över hans prosa.
    Hedvids svärfar Roland

  6. avatar

    […] Björn Ranelid inte tog till sig några av biskop Esbjörn Hagbergs kloka ord om förlåtelse och försoning när han var i Karlstad sist. Och att han inte lyssnade på oss som avrådde honom från att vara […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *