Hur hanterar du oxveckorna?

Min överlevnadslösning är en passion som jag delar med Ture Sventon.

Om ni inte visste det redan lär oxveckorna vara benämningen på perioden mellan Trettonhelgen och Fettisdagen. Ni vet den här överdjävligt mörka och tunga perioden när man vandrar omkring som en zombie och bara väntar på att hitta vårtecken.

Känner att glädjen och livet kommer att komma åter i samma stund som kommunens sopningsbilar virvlat bort grus- och sandhögarna från trottoaren, när jag får se ett glatt fejs – och i någon annan nyans än grönt – på vägen till jobbet eller då jag till och med får dra in djupa andetag av förruttnelse och tinad hundbajs. Vilken lycka…

Semlan funkar varje gång för mig
Tills dessa härliga fenomen uppenbarar sig kör jag med det beprövade och säkra kortet semla för att pigga upp mig. Jag är sannolikt en av de mest hängivna semlaälskarna i hela världen. Jag kan faktiskt inte tänka mig något bättre bakverk (ja det skulle vara kanelbullen då som utgör en stark konkurrent) i hela världen.

Med sin enkelhet, oslagbara smakkombination av sött och vuxet och den efterföljande mjuka behagliga känslan den lämnar i magen är det så nära perfektion man kan komma i dessa sammanhang. Givetvis ska den även avnjutas i en skål med varm tjockmjölk.

Jag är mycket väl medveten om att många anser det vara ett helgerån att äta denna frestelse innan den så kallade Fettisdagen men tyärr är det det en omöjlighet att vänta så länge för mig. Tvärt om hänger jag på låset på nyårsdagen för att stå först i kön när de släpps. Per dags datum har jag redan lyckats klämma i mig inte mindre än sju (7!) semlor – och fler lär det bli innan Fettisdagen den 8 mars, många fler…

Semlan i historien och litteraturen
Förutom att jag delar min passion med Ture Sventon har jag funnit en själsfrände som skrivit den ultimata semlaboken; Semlor i konditorn Mia Öhrn.

Här ger hon inte bara inspiration till att alla möjliga sorters versioner av semlan utan även en gedigen bakgrund till dess ursprung, uppkomst och dess internationella syskon.

Visste du till exempel att semlan inte alls är en unik svensk företeelse utan kom till Sverige via Danmark från Tyskland på 1600-talet och att Fettisdagen idag firas i större delen av Europa och Sydamerika. Dess former skiljer sig rejält men gemensamt är att de alla bakas med vetemjöl. Och hade du en aning om att det finns en ort som heter Semlan i Mörsil socken på väg mot Östersund?

Halva boken bjuder på fler roligt-att-veta-berättelser medan andra halvan kommer in på de riktiga väsentligheterna. Recepten! Mia ger en mängd frestande idéer, vilka jag med stor belåtenhet har testat, men jag vidhåller ändå att den klassiska versionen är oslagbar.

Hur gör man den perfekta semlan?
Mia har en enormt kreativ ådra, vilket jag fick erfara på bokmässan för två år sedan. Man vill liksom hänga med henne hela tiden för att hon verkar så go, påhittig och framför för att hon är en vansinnigt kompetent konditor. Jag tror jag tillbringade en timme i hennes monter.

Inspirerad till tusen ordnade jag påföljande februari ett semla-fika-öppethus. Inte mindre än 100 minisemlor och diverse andra sötsaker bullade jag upp i köket och slog upp dörrarna på vid gavel.

Jag kan garantera att denna söndagseftermiddag definitivt bidrog till att jag genomlevde det årets oxveckor på ett mycket lättare sätt.

Semlorna i kombination med en massa människor man gillar på en och samma plats är en oslagbar överlevnadsstrategi. Jag lovar!

Mitt favvogrundrecept kommer dock från Arla och garanterar ett utmärkt resultat. Tricket med mandelmassan är mycket grädde för att röra ihop den till perfektion. Det måste göras plats för massan genom att gröpa ett hål i semlans botten.

Pärlsocker eller florsocker på locket är en smaksak men locket får definitivt inte vara tjockt utan bara skapa en tunn dekoration ovan på den precis lagomt löst vispade grädden.

Semlan serveras givetvis alltid med hetvägg!

Men kom ihåg – går man inte igång på att baka så finns det massor av goda semlor att köpa. Ett mycket smartare och snabbare sätt att lägga vantarna dessa oemotståndliga skapelser.

Jag ett fanatiskt semla-freak?! Nähä…

Betyg på boken Semlor av Mia Öhrn: 8 av 10

Vilket är ditt säkraste vårtecken?

Du gillar kanske också...

5 svar

  1. Mia skriver:

    Blev sugen på semmelboken Pia men måste erkänna att jag tillhör de där som inte tycker att man ska tjuvstarta med semlor i januari. Aja baja 🙂
    Själv hanterar jag oxveckorna med min ständiga tröst (icke säsongsrelaterade); CHOKLAD i alla dess former. Har ett helt gäng med kokböcker på det temat, men jag får erkänna att det mest blir att jag bläddrar, tittar och suktar för att sedan gå ut och köpa en hederlig chokladkaka.

  2. Anna skriver:

    Underbara semlan! Mumsig som få. Vilka härliga mini-semlor du gjort! Har med åren insett att semlan man köper är lite väl stor…..

  3. Pia skriver:

    En semla kan väl aldrig bli FÖR stor?!

  4. Hedvig skriver:

    Finns det nåt recept på chokladsemlor i boken?

  1. 2011-03-08

    […] sådan här viktig dag, Internationella Kvinnodagen, (och så förstås Fettisdagen apropå pinglan Pias inlägg för en tid sen) så kanske det kan vara på sin plats med lite ”genustänk”. I skolans […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.