En kär vän återvänder

Som det Paul Auster fan jag nu är var det med höga förväntningar jag satte tänderna i The Brooklyn Follies. Och inte heller denna gång skulle Mr Auster göra mig besviken.

Nathan Glass har bränt sina skepp när det gäller hans fru och dotter. Cancersjuk flyttar han till Brooklyn för att invänta döden. Ja, han kan väl betraktas som en typisk Auster-huvudperson; ensam och cynisk äldre man med en mängd mäskliga – men ack så irriterande – egenskaper.

I denna novell ackompanjeras han av ytterligare några trumpna herrar. Som Tom, Nats systerson med vilken han tar upp bekantskapen då de nu bor i samma alternativa konstnärskvarter i Brooklyn. Och Harry, Toms chef tillika innehavare till ett antikvariat, en man vars öde har många likheter med den äldre huvudpersonen i Carl-Johan Vallgrens underbara roman Kunzelmann & Kunzelmann.

Men störst av allt är kärleken
Kvinnorna i Austers roman brukar föra en ganska undanskymd tillvaro. I detta alster är det inte så. De är inte bara sexobjekt (jo det är de också så klart!) utan har en avgörande betydelse för utvecklingen av så väl berättelsen som herrarnas personligheter. Och ja –definitivt till det bättre.

De osympatiska männen visar sig kunna tina upp och bli viktiga och betydelsefulla vänner till båda varandra och till de kvinnliga karaktärerna. Som Rory, Toms syster som halkat riktigt fel i livet, och hennes dotter Lucy som stundom vägrar prata. Eller B.P.M (Beautiful, Perfect Mom) som visar sig ha en mor som faller Nat i smaken.

Det handlar helt enkelt om något så banalt som en kärlekshistoria. En berättelse om att vi blir bättre människor av att hjälpa varandra, av att vara nära varandra och av att ha någon att älska och som älskar oss tillbaka.

Betyg
För mig är det som att återse en kär vän när jag tar mig an en Paul Auster bok. The Brooklyn Follies tillhör hans mer lättsmälta verk, vilket verkar vara en trend i hans skrivande på äldre dar.

I en passus i boken lanserar han till och med idén om att skriva om och publicera vanliga människors historier, i tron om att det skulle bli intressant och populär läsning för många. Med motiveringen: ”One should never underestimate the power of books.” 

En fin 9:a av 10 möjliga får boken.

Klart läsupplevelsen förstärks av en trevlig miljö… [Cinque Terre, Ligurien, Italien, april 2011]

Pia W

Kommentarer: 7

  1. avatar
    Mia 2011-05-04 at 07:22

    Jag har ju bara läst Austers ”New York-trilogi” och minns att min inställning var lite lagom ljummen. Nu får jag lust att läsa lite mer av honom för att ompröva mitt första intryck.

  2. avatar
    frossaibocker 2011-05-04 at 11:53

    Mr Auster gör en sällan besviken, det känns väldigt tryggt och fint 🙂 Själv har jag äntligen satt tänderna i Sunset Park!

  3. avatar
    Hedvig N 2011-05-04 at 01:10

    Hmm, New York-trilogin imponerade inte på mig. Tyckte kvinnoskildringarna var för stereotypa. men jag har hlört att dom böckerna inte är hans bästa.

    Vad skönt du ser ut att ha det! är det så varmt i Italien nu?

  4. avatar
    Pia 2011-05-04 at 10:43

    Man in the dark och Invisible är två starka kandidater i kampen på att förbättra ryktet hos de skeptiska men fortfarande Auster-öppensinniga pinglorna.

  5. avatar
    Anna 2011-05-05 at 12:04

    jaa nog verkar det som det är dags att läsa mer av Auster. Jag vill minnas att jag gillade vissa partier riktigt bra i ”New York triologin”……

  6. avatar

    […] i hopp om att hon skulle utöka min favvolista med litterära genier som Joyce Carol Oates, Paul Auster, Haruki Murakami och Richard […]

  7. avatar

    […] För det är en bra bok. Mycket läsvärd. Underhållande och viktig. Den har ambitioner men lyfter inte riktigt till Austerhöjder… […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *