Korrigeringar av en störd familj

“Lite Douglas Coupland möter John Irving hemma hos Paul Auster en tisdagskväll och plitar lite halvhjärtat ihop en gemensam roman. Inte dålig – inte superbra. Läsvärd helt enkelt!”

Så snabb snabbrecenserade jag Tillrättalägganden av Jonathan Franzen när en väninna bad mig sammanfatta boken på en Facebookstatusrad.


Killen med den karaktäristiska värmländskan på Pocketshop vid Kopparmärr’a i Göteborg sålde in den som en modern klassiker författad av en av de viktigaste nu levande skönlitteräre författaren i Amerika.

Familjen Lambert…
Det lackar mot jul i Saint Jude i den trötta amerikanska Mellanvästern. I centrum står den övermartyriska mamman Enid drömmer om en klichéartad Hollywoodjul med alla barnen samlade – käcka och glada för att införliva hennes illusion av en enda stor “happy family”. Pappa Alfred – som är en plikttrogen sträv gubbe på utsidan och en blödig rackare på insidan – är både demenssjuk och har grava tarmproblem. Deras tre vuxna barn lever sina mer eller mindre komplicerade liv med behörigt avstånd från både orten och Enid och Al.

Storebror Gary är framgångsrik investment banker, men latent deprimerad och alkoholiserad med minst sagt dysfunktionella familjerelationer. Lillasyster Denise är succékock och slits mellan att vara en konventionell, socialt anpassad kvinna som är som folk är mest – och sina innersta önskningar. Chip… ja strulpellen Chip… har fått sparken som universitetslärare efter att ha förfört en studentska. Lånar hutlöst massa pengar av sin syster för att finansiera sitt manusförfattarskap som inte kan betecknas som direkt framgångsrikt, hamnar i lagens utkant i Vilnius vid krigsutbrott, men är oförändrat föräldrarnas gulleponke.

I all sin osmaklighet porträtterar Franzen dem alla ändå med kärlek, lite med inställningen ”kom igen – de är ju bara människor”.

I Amerika
Det är millennieskifte och det är i ett samhälle med alla dess samtida ingredienser som målas upp; teknikutveckling, börsfluktuationer, lyckopiller, drömmen om lycka och framgång, jämförelsekultur och missunnsamhet.

Författaren vill nog påtala sin skeptiska hållning till den moderna människans desperata försök att bota sina existentiella problem med piller, charader och ekonomisk framgång. Och hemskt motsträvigt påtalar han istället vikten av moral och familj. Men inte Enids påklistrade, glättiga versionen – utan den sanna, ärliga och innerligt kärleksfulla.

Betyg
Det är ämnet till trots en mycket roande läsning med smart humor som erbjuds, så många flabb slinker lätt ur mig under läsningen. Språket är rakt och rullar obehindrat fram utan omsvep och presenterar det amerikanska samhället i all sin ömklighet.

Det är dock lättare att hålla sig för skratt åt hans många trådar som han spinner loss på, och aldrig lyckas knyta ihop. Det bygger onödig textmassa som tyvärr påverkar läsupplevelsen i negativ riktning. En strängare redaktör hade helt klart gjort Tillrättalägganden större rättvisa.

För det är en bra bok. Mycket läsvärd. Underhållande och viktig. Den har ambitioner men lyfter inte riktigt till Austerhöjder

Betyg: 4 av 5 pinglor

Pia W

Kommentarer: 3

  1. avatar
    Mia 2011-11-22 at 08:46

    Jag var faktiskt och lyssnade på Jonathan Franzen på Bokmässan i år dit han var inbjuden för att tala om sin senaste roman ”Frihet”. Den romanen har ju också omskrivits som central för sin skildring av det amerikanska samhället och framförallt den amerikanska medelklassen. Det sägs också att han blivit inbjuden til Vita Huset efter att Obama hade läst hans böcker. Romanen låter spännande och intressant, men det är kul det du säger om att han spann loss på många trådar utan att riktigt knyta ihop dem för det var precis så jag upplevde intervjun med honom. Han uppfyllde på många sätt mina förutfattade meningar om amerikaner som bara snackar och snackar. Flera gånger så spårade han ur på sidospår och tog hem billiga poänger. Det var mycket underhållande men moderatorn hade svårt att få honom att verkligen diskutera litteraturen.

  2. avatar
    Karin H 2011-11-24 at 08:50

    Den här killens namn har jag hört överallt nu, så snart är det väl dags att läsa honom…

  3. avatar

    […] i Jonathan Franzens tidigare roman Tillrättalägganden följer vi i Frihet en dysfunktionell familjs minst sagt starka personligheter. Franzen har skapat […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *