Hungerspelen – fångar även vuxna

När jag var ledig efter jul och läst ut alla mina julklappsböcker gav jag mig på 13-åringens Hungerspelen av Suzanne Collins och blev totalt uppslukad under två nätters sträckläsning. Även denna ungdomsbok är helt okej vuxenlitteratur, att jämföra med till exempel Twilight-böckerna som vi pocketpinglor läst tidigare och som Mia skrivit om. Jag har ju också varit mycket förtjust i Lian Hearns serie Sagan om klanen Otori, som också den klassas som ungdomlitteratur, men helt klart är lika mycket för vuxna. Jag tyckte också att svenska Cirkeln var bra – men lite för mycket ungdomsbok för min smak.

Hungerspelen utspelar sig i ett framtida Nordamerika där någon typ av katastrof delat upp landet i 13 distrikt styrda av en enväldig president i huvudstaden. Distrikten är fattiga och matbristen stor, svält och umbärelser hör till vardagen. En gång per år på den så kallade slåtterdagen hålls ett lotteri där en pojke och en flicka från varje distrikt väljs ut att delta i Hungerspelen – en tävling som direktsänds i tv över hela landet och går ut på att döda alla sina motståndare och bli den siste som överlever.

Man får följa den tuffa flickan Katniss från gruvdistriktet 12 som skickas iväg till huvudstaden där hon stajlas och sminkas för att få så många beundrare och sponsorer som möjligt. Sedan skickas hon ut på spelplanen – ett jättelikt område fyllt av faror – omringad av fiender. Peeta heter killen från samma distrikt som hon tycker om men inte vill fästa sig för mycket vid eftersom hon vet att någon av dem måste dö.

Boken är gastkramande spänning från början till slut och innehåller också lagom doser av romantik och kärlek. Om läsarna av Twilight-böckerna delades upp i team Jacob eller team Edward, så slits huvudpersonen här mellan den gode Peeta och den lite farligare  Gale. Den andra boken i serien Fatta eld, är också bra, men börjar lite segare. Trean Revolt väntar jag lite med att läsa eftersom jag vid det här laget känner mig lite mätt på historien.

Suzanne Collins har ett väldigt vardagligt språk utan finess i spänningshöjande presensform, så det är ingen skönläsning på det sättet – men helt klart bra tidsfördriv.

Jag ska absolut går på filmatiseringen av Hungerspelen som har premiär den 23 mars. Av trailrarna att dömma återger filmen berättelsen väldigt bra:

Läs också:
Den svenska fansajten om filmen

Katarina L

Kommentarer: 6

  1. avatar
    Hedvig B 2012-02-04 at 02:29

    Blir riktigt sugen på att läsa, låter helt perfekt för en förkylningshelg!

  2. avatar
    Anna 2012-02-06 at 01:55

    Jaa, ibland måste man bara läsa dessa lättsmälta sträckläsningasböckerna!! Härligt!!

  3. avatar
    eve 2012-02-07 at 07:52

    Den är så bra! Jag har precis börjat läsa tvåan nu, spännande!

  4. avatar

    […] tonårssöner och går på bio. Vi har alla sett fram emot filmatiseringen av Suzanne Collins Hungerspelen som jag tidigare skrivit om här på bloggen. Och lite nervös är man ju när det handlar om en […]

  5. avatar

    […] unga tjejer. Då är Kitty Drew hundra gånger bättre. Jag rekommenderar hellre Cirkeln eller Hungerspelen som jag tidigare skrivit om. Ja, till och med Tlilight-sagan… Men helst den fantastiska Sagan […]

  6. avatar

    […] elegans av Muriel Barbery, Doktor glas av Hjalmar Söderberg, Stål av Silvia Avallone och Hungerspelen av Susanne Collins, för att nämna några. Men till skillnad från Mello där det ibland är svårt att känna att […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *